Såhär Summa Sumarum
Kan tyckas snålt att sammanfatta alla upplevelser och människor till sex små ord om en enda person men idén och motivet var ju bara ett. Möten, för er som inte minns utsvävningarna i Buenos Aires. Sa jag inte det efter Kuba också? inte lika klart men essensen var den samma.
Erik har jag ju mött väldigt mycket under den senaste tiden. Av de 210 dagar vi rest har vi delat säng eller rum i 200. Fem dagar av dessa sju månader har vi inte spenderat tillsammans i vaket tillstånd. Jag vill inte förringa alla andra fantastiska människor jag mött, snarare förstärka att även dessa möten har jag gjort och upplevt tillsammans med just Erik.
Många har undrar om vi inte bråkat, om vi fortfarande håller sams. Till en början tittade vi frågande på varandra men efter ett tag förstod vi våra oskrivna och aldrig omtalade eller diskuterade regler.
Visst har vi haft många bisarra diskussioner, senast om vad som skiljer en metod från en teknik och om man kan ha en teoretisk teknik för något. Få andra hade stått ut med oss under dessa dagar men vi njuter av dem och låter de ta en halv eller hel dag att bena ut sådana knepiga och viktiga saker.
Inget av det jag upplevt hade varit det samma utan Erik. Eftersom han har varit en så stor del av min resa och resan varit så bra måste Erik, (nästan) med logisk nödvändighet, vara en bra vän.
Icke-skandinaver tar oss ofta för bröder, en del hoppas att flickvännerna i hemlandet ska var just den ursäkten det låter som. Visst har vi levt som gifta, gemensam ekonomi, delade hushållssysslor osv.
Nu ska vi skiljas, inte dela rum och många kommer dra och slita i en. Vi kommer inte vakna upp och undra vad vi, med betoning på "vi", ska göra idag eller var vi ska åka.
Så tack och grattis till spanskan.
Som vi konstaterat så var det alltid människorna som var det viktiga.
Erik har jag ju mött väldigt mycket under den senaste tiden. Av de 210 dagar vi rest har vi delat säng eller rum i 200. Fem dagar av dessa sju månader har vi inte spenderat tillsammans i vaket tillstånd. Jag vill inte förringa alla andra fantastiska människor jag mött, snarare förstärka att även dessa möten har jag gjort och upplevt tillsammans med just Erik.
Många har undrar om vi inte bråkat, om vi fortfarande håller sams. Till en början tittade vi frågande på varandra men efter ett tag förstod vi våra oskrivna och aldrig omtalade eller diskuterade regler.
- Har du inget trevligt att säga så håll käft.
- Är du irriterad så är det alltid du som irriterar dig på något så bara låt bli att irritera dig. Oftast sker det för att du inte ätit på hela dagen eller för att du sovit alldeles för lite.
- Om det är något som verkligen stör dig så säg det. Då vet man att det som sägs är allvar och inte beror på en tom mage.
Visst har vi haft många bisarra diskussioner, senast om vad som skiljer en metod från en teknik och om man kan ha en teoretisk teknik för något. Få andra hade stått ut med oss under dessa dagar men vi njuter av dem och låter de ta en halv eller hel dag att bena ut sådana knepiga och viktiga saker.
Inget av det jag upplevt hade varit det samma utan Erik. Eftersom han har varit en så stor del av min resa och resan varit så bra måste Erik, (nästan) med logisk nödvändighet, vara en bra vän.
Icke-skandinaver tar oss ofta för bröder, en del hoppas att flickvännerna i hemlandet ska var just den ursäkten det låter som. Visst har vi levt som gifta, gemensam ekonomi, delade hushållssysslor osv.
Nu ska vi skiljas, inte dela rum och många kommer dra och slita i en. Vi kommer inte vakna upp och undra vad vi, med betoning på "vi", ska göra idag eller var vi ska åka.
Så tack och grattis till spanskan.
Som vi konstaterat så var det alltid människorna som var det viktiga.
posted by Tjutberg at 22:48
2 comments
