Rött, krulligt, brunt och kort.

Vi jämför skägg när vi står i badrummet. Sådär som femtonåringar, fast vi aldrig gjorde det då så vi tar igen det nu. Det är ganska logiskt, finns mer att jämföra nu.
Mina Dalì-mustasch-embryon tar sakta form, ar an sa lange mest ivagen och otroligt storande nar man ater. Eriks polisonger tar sig, mina ar mest ett luddigt krull over kinden men jag slar honom hart nar det galler rott bockskagg. Det kan skymtas lite rott i Dalíemryona ocksa.
Under hakan ser det mork ut, langt och krulligt. Kan kanske extraknacka som jultomte, det vore nagot det. Det var allt pa skaggfronten.

Skon lugn dag annars, tittade pa Moderna Tider i "folkets hus". Var roligt, fa kan aplicera senap pa en varmkorv som Chaplin kan.
I fredags var vi pa Federacións enda turistplaster, de varma kallorna. De var varma frascha kaklade bassanger. fran 35 till 42 grader. Vi brande oss lite pa axlarna, kraftvarning for forsta gangen men inget allvarligt.

I Federación hos Carlos

Erik sitter och pluggar, de bada fransyskorna ar ute och roker, jag sitter och skriver i en av stolarna och lyssnar pa spansk musik. Ute regnar det rejalt, har sa gjort hela natten. Ingen av oss har nagon storre lust att ga ut, vagen ar bara lervalling, klockan narmar sig tva men vi har kex och vatten sa vi klarar oss. Dessutom kommer Carlos hem snart. Han delar en bokhandel med sn bror och jobbar formiddagarna, aven lordagar.

Vi kom hit imorse, dvs fredag, med nattbussen fran Rosario. Vi lamnade vara ihardigt rokande och tripsokande vardar dar, kande oss som askfat, men de var snalla och vanliga. Fragade alltid om vi ville ha, det fanns allt, utom sprutor att sticka sig pa sa ingen fara dar. De respekterade alltid svaret och pushade aldrig, aven om den tjocka roken var svar att undvika.

Pa dagarna hangde vi i parken, lirade hacky, tranade Le parkour eller bara satt och njot av utsikten och tittade pa folk, tankte, laste och sov.
Sova blev det namligen inte sa mycket av pa natterna, inte bara for att Palmer(Julian) var "sjukskriven" och kunde ga ut varje kvall men ocksa pa grund av hans hyperaktiva katter, formodligen permahoga, som sprang run, over, under och pa oss hela natterna.

Vi bodde alltsa i en trea med:

1. Palmer, egentligen Julian, som jobbat pa HPs telesupport och tjanade bra dar. Nu skulle dock saker andras och han passade pa att sjukskriva sig en manad. Han letar efter ett hus att starta konstnarsvandrarhem i. Jag undrar hur det kommer se ut och framfor allt hur det kommer skotas. Deras lagenhet ser precis sa knarkig ut som de ar.
2. Santi, jobbar pa bank och knarkar darfor bara pa eftermiddagarna. Sjong i ett deathmetalband, spelar dator och flojt.
3. Carolina, Santis tre ar yngre flickvan, jobbar som receptionist, tecknar och sjunger pa fritiden.
4. Tva dampkatter
5. Nacho, Pacho, El Yankee och alla andra som kom forbi for att roka en porro eller snacka strunt. Vi borjade laga mat till 5, nar vi vara klara satt 9 runt bordet... Alla far komma. Ras ar vard att namnas, en dansk snickare som fastnat har i tva manader, mest for de vackra flickornas skull. Var honom vi var pa tangobar med.

Det var Rosario, nu ar vi i Federaciòn, det ligger vid Rio Uruguay, nagra mil ovanfor Concordia. Carlos, var vard, ar en trevlig typ. Vi stannar har till mandag morgon tror vi.

kram.