Flickan i Havanna
Flickan i Havanna
Hon har inga pengar kvar
Tittar på en gringo
Hoppas på en CUC
Hon har inga pengar kvar
Tittar på en gringo
Hoppas på en CUC
CUC är Pesos Cubanos Convertibles, turistvalutan som skulle ersätta och göra det dyrare att använda amerikanska dollars här.
Idag i snabbmatskön tog en av Havannas flickor tag i mig och undrade vart jag skulle samt var jag bodde. Nog för jantelagen men jag tror inte att det var för min charm och med den otroliga elegans jag tog upp min portmonä med som fick henne att falla som en fura och göra sådana kocketta anspelningar. Visst har vi fått höra att "Ni är unga, ni behöver inte betala för kubanskor" och inte såg hon ut som en nergången gatuvandrare heller, mer som en vanlig universitetsstudent i 25-årsåldern och ganska snygg men hon hade nog velat ha mellan tio och tjugo dollar för ett hembesök.
Nej, de har inga pengar kvar, matransonen räcker dyrgt halva månaden, sen får man dryga ut med det lilla man tjänar. Alla basvaror är visserligen subventionerade men alla klagar över sin situation. De är snabba med att berätta hur svårt de har det, något som känns lite svårt att ta in om man kommer direkt från Bolivia och Peru. Här kommer folk med hela kläder och en cigarr i munnen och ber om en dollar eftersom det äldsta barnet fyllt sju och inte längre får mjölk av staten, kanske kan man gå och ta en mojito också?
Har du zick-zackat mellan tandlösa gamlingar vars sargade fötter är löst inlindade i trasor väcker en cigarrökande man i ren, vit, struken skjorta inte samma medlidande. Att klockan är två och de inte jobbar hjälper inte heller till.
De berättar gärna om hur svår de har det men också att barnen går på universitetet:
"Det är gratis här, är det dyrt i ditt land?" och stoltheten dyker upp. Hade vi inte fått kontakt med Eriks kontakter eller hittat lastbilarna i Trinidad så hade jag sagt att till Kuba åker jag aldrig mer. Tror inte jag kommer tillbaka i första taget, finns många andra länder där folk har det värre och är trevligare utan hopp om dollar. Är glad i inte stannat längre än två veckor.
---------------------------
Lite tankar som dök upp när vi bäddat ner oss på flygplatsen i Havanna 090324. Hittade dem nu.
Idag i snabbmatskön tog en av Havannas flickor tag i mig och undrade vart jag skulle samt var jag bodde. Nog för jantelagen men jag tror inte att det var för min charm och med den otroliga elegans jag tog upp min portmonä med som fick henne att falla som en fura och göra sådana kocketta anspelningar. Visst har vi fått höra att "Ni är unga, ni behöver inte betala för kubanskor" och inte såg hon ut som en nergången gatuvandrare heller, mer som en vanlig universitetsstudent i 25-årsåldern och ganska snygg men hon hade nog velat ha mellan tio och tjugo dollar för ett hembesök.
Nej, de har inga pengar kvar, matransonen räcker dyrgt halva månaden, sen får man dryga ut med det lilla man tjänar. Alla basvaror är visserligen subventionerade men alla klagar över sin situation. De är snabba med att berätta hur svårt de har det, något som känns lite svårt att ta in om man kommer direkt från Bolivia och Peru. Här kommer folk med hela kläder och en cigarr i munnen och ber om en dollar eftersom det äldsta barnet fyllt sju och inte längre får mjölk av staten, kanske kan man gå och ta en mojito också?
Har du zick-zackat mellan tandlösa gamlingar vars sargade fötter är löst inlindade i trasor väcker en cigarrökande man i ren, vit, struken skjorta inte samma medlidande. Att klockan är två och de inte jobbar hjälper inte heller till.
De berättar gärna om hur svår de har det men också att barnen går på universitetet:
"Det är gratis här, är det dyrt i ditt land?" och stoltheten dyker upp. Hade vi inte fått kontakt med Eriks kontakter eller hittat lastbilarna i Trinidad så hade jag sagt att till Kuba åker jag aldrig mer. Tror inte jag kommer tillbaka i första taget, finns många andra länder där folk har det värre och är trevligare utan hopp om dollar. Är glad i inte stannat längre än två veckor.
---------------------------
Lite tankar som dök upp när vi bäddat ner oss på flygplatsen i Havanna 090324. Hittade dem nu.
Etiketter: Flum
posted by Tjutberg at 03:04
3 Comments:
Hej Sebbe!
Det är inte svårt att förstå hur du känner. Skulle antagligen själv reagera på samma sätt.
Är det så tror du att det allra viktigaste sjukvård och skolor har de tillgång till. Det verkar vara maten och friheten som det är mest ont om. Det måste väl finnas de som är nöjda med systemet också? Vi har många frågor som ni får svara på när ni kommer hem. Tur att det inte är så lång tid kvar.
Gunilla
Nu finns Ipred, FRA-lag och Pirate Bay är dömda till 1 års fängelse och 30 milj i skadestånd (inte böter). Så det är en lite kyligare värld ni kommer hem till. Det fria, öppna och okontrollerade nätet blir, som jag sagt länge, en parates. Ni kommer att berätta för era barn om det lilla lyckliga rosa tid som man kunde strosa fritt på nätet. /Pappa
Det later helt klart som om du har gett upp, ar det inte nu man ska kampa som mest?
Skicka en kommentar
<< Home