Lyssna! Bara för att kissa! Köp!

Sedan vi kommit till Bolivia och Peru har bussresorna blivit mer av en upplevelse än långsamt passerande vilotid, man vet aldrig riktigt vad som kommer hända.

Till att börja med finns det alltid fler passagerare än säten. Barn läggs på filtar i mittgången, hålls i knät eller kläms ner mellan föräldrarna. De som plockas upp längs vägen får sitta/stå bäst de kan. Bussarna är också mindre, oftast en våning, trånga säten, höjd markfrigång och låga växlar för alla uppförsbackar.
Resan börjar ofta med att någon önskar en välkommen och en säker resa till "Var går bussen? Toaletten är enbart för urinering, ENBART kiss! Låt mig få en minut av er uppmärksamhet damer och herrar. Jag säljer ingen ting! Lyssna bara på det här:" Sen börjas det, om det är parasiter i vatten, cancer, aids, droger, regeringen som inte tar hand om sina exsoldater eller fans moster som behöver löständer spelar ingen roll. De delar ut karameller eller annat hälsokost-krimskrams som örtblandningar eller näringslösningar för att få längre barn. Efter en kvart är försäljaren klar, bussen stannar och han går av mitt i ingenstans.
Om man i Argentina blev irriterad på att de alltid valde dubbade ljudspår är det mer störande att filmerna hackar, hoppar och knappt går att se på. Det är om chauffören ens orkar se till att filmen går igång, ibland får man nöja sig med DVD-menyn på hög volym.
Favoriten bland de sadistika förarna är dock att vid fyra på morgonen, till synes helt utan anledning, tända lyset och sätta på hög musik, gärna huaylas. Hela bussen kommer grymta och vrida på sig men musiken ska vara på.
Som de nordbor vi är tycker vi om frisk luft, det gör inte de andra som stänger alla fönster, bäddar in sig i yllefiltar och låter kondensen forsta längs fönstren. I bästa fall har du en skrikande unge bakom dig som tycker att blont hår är jättespännande och att föräldrarna tycker det är jättegulligt att deras bajsmaskin leker med Mr Gringos hår. De bra föräldrarna håller åtminstone ut ungen genom fönstret när den behöver spy, andra låter ungen svälja innan de plockar fram en plastpåse till andra gången.

Det är alltså inte alltid man kommer fram på bästa humör klockan 05 efter 15 timmar i buss, men det hör väl till om man inte vill betala mer än nödvändigt.