fredag, mars 20, 2009

Fråga, fråga och fråga!

Nu har vi hittat rätt, och vid rätt tid dessutom. Sitter på terminalen i Trinidad i arla morgonstund innan solens strålar ännu suddat ut stjärnorna över oss. Klockan sex sägs det att lastbilen ska avgå mot Cienfuegos. Vi tror det stämmer, 3 av 5 vi frågat har sagt en tid mellan kvart i sex och halv sju så vi drog en medel där emellan. De övriga har sagt att det inte går några alls men att de har en bil man kan hyra för hundra miljoner dollar. De svarar lite, rättelse, helt som de vill utan att brysig om de vet vad de snackar om, därför är det viktigt att fråga många tills du får en tendens som pekar något håll. Alla svar måste självklart viktas beroende på om du har, ska, kan tänkas eller aldrig kommer spendera dollars på den tillfrågade och dess allmäna engagemang i svaret. Till och med i biljettlckan måste man väga motstridiga svars vikt och sanningshalt. Ett övningsexempel:

- När går lastbilen till Cienfuegos?

- Klockan sju, tanten i luckan.

- Går det ingen bil vi sex?

- Jo, svara den andra försäljaren (man).

- Vart går den?

- Till Cienfuegos.

Dessa två sitter alltså vid samma bord. Alla hade här förstått att den trötta tantens svar vägde lättast, dessutom var vi redan på plats.

Det som förvånar är dock att ingen rättar en som int ehar någon aning om vad det rör sig om. Tänk er att ni står på plattan och hör en svenne bredvid dig, eller din vän, visa en turist vägen till Skansen men pekandes ner för Drottninggatan mot strömmen. Skulle du ingripa? Om inte kanske du har, om inte just kubanska så åtminstone latinska anlag.
Beklaligt nog har de inget "recto recto" som visar att de inte har den blekaste, de kan ge vilken riktning som helst.
Denna vägbeskrivningsmetod är bara en del av en större generell attityd till att orka bry sig om vad man svarar. Vi har flera gånger fått höra att det inte finns en enda falska drickbart i hela staden, som exempel.

Etiketter: ,

7 Comments:

Anonymous Anonym said...

Kul att höra av er igen. Börjar räkna dagarna till ni kommer hem nu.
Tråkigt att Kuba inte var skoj. Eller var det kubanerna som var lite sovjetiska? /Pappa

25 mars, 2009 23:34  
Anonymous Anonym said...

Har ni dansat ännu?
kram
Mina

26 mars, 2009 15:52  
Anonymous Anonym said...

Hej!
Trots den (något) avslagna rescensionen av Kuba/kubanerna blir man nyfiken på att höra mer. Gissar att det finns ett eller annat guldkorn i gruset också.
Det sovjetiska draget är kanske inte att undra över, dom har väl inte så många andra kompisar.
Tag väl hand om er!
Pappa Anders (som aldrig ätit "kokosnöt naturell"

26 mars, 2009 17:06  
Anonymous Anonym said...

Hej Anders
Tack så hemskt mycket för senast! och den goda maten och drickat av varierade! sorter. Hälsa Gunilla! /Thomas

27 mars, 2009 00:26  
Blogger Sara said...

Haha! Nu har din sida blivit ett föräldra-forum, Sebbe, där de snackar sinsemellan och inte alls bryr sig om dig och din resa!!

Hur kul som helst!
Sis´Sara

27 mars, 2009 06:37  
Blogger Tjutberg said...

De har väl glömt sina barn så långt borta som de är.

28 mars, 2009 16:16  
Anonymous Anonym said...

Tänker ofta när man varit ute i världen att vi nordboere är rätt fyrkantiga och förutsägbara jfr en del andra folk här på vår spännande jord, men ibland är det rätt skönt att kunna fråga fyrkantiga frågor: När går nästa tåg?Vad kostar det?-och sen få enkla fyrkantiga svar...!
Och:nej, du "dom" har inte glömt sina barn, vi ser mycket frammimot att starta nedräkningen för fullt!!
Lycka till med dykningen nu!!
Och glöm inte att dansa litt salsa för oss som går här hemma i snöslapset.../Mamma.

29 mars, 2009 13:18  

Skicka en kommentar

<< Home