Jul?
Apropå olika kulturer och fördommar så gör vissa det lätt för en. vi åt en middagsbuffé i Ushuaia och vid ett av fönsterborden sitter tre män, gissningsvis två bröder och en son. De ser alla väldigt slaviska ut, den yngste har hockeyfrilla, och de har kommit med ett av kryssningsfartygen. Den med pengarna går fram till baren, han har lite problem med språket men gör sig förstådd och bartendern springer ut genom dörren och kommer tillbaka med ett nyinköpt helrör Smirnoff. Trion skålar glatt och stjälper ner dricksglas efter dricksglas. Vi tror oss veta att de kommer från Ryssland, möjligtvis Östeuropa.
Har också hört att det har varit jul, vi firade inte så mycket. Hade ingen riktig stämning men ringde till några som hade desto mer. Bland annat till Carmen i Corrientes, det tog ett tag innan hon förstod vem det var men vi fick många lyckoönskningar.
Vi bestämde oss för att göra en egen julmiddag med det vi kunde hitta. Det blev köttbullar, höftat i Lundqvistarnas stil, smörslungade morötter, kokt potatis och griljerad, rökt presskinka. Till detta ett lättdrucket rödvin, en Austral-öl och en burk Dijonsenap.
Eftersom vi hade hela vandrarhemmet för oss själva satt vi länge och pratade, jämförde jultraditioner och pratade Sverige. Vi unnade oss också att låta disken stå till dagen efter. Jag gick till sängs tidigt efter lite tv-tittande, sådant har vi inte haft mycket av de senaste månaderna.
Tidigare på dagen hade vi parkerat oss framför datorerna för att prata med fosterlandet. Fick se både julgranen och julbordet på videolänk. Vad är det för sätt att resava? När man kan ringa hem med videosamtal nästan gratis. Har man verkligen rest bort då? Det känns så i alla fall. Du kan se och höra, genom ett nyckelhål. Det är som att titta genom en kikare, fast från fel håll. Stora avstånd ter sig större om man tillfälligt krymper dem.
Där vi åt middag hade de en meny med Pisco Sour och Peruansk Ceviche. Kände att jag längtar till det landet och den kulturen. Maten, dryckerna, ställena och personerna. Nu är det inte lång tid kvar och jag börjar bli lite otålig. Vill skynda mig på, känner mig lite vilsen i "äventyrar-backpackers-mecka-patagonien". Kanske är det för att det är jul, då vill man gärna känna igen sig.
Hoppas ni hade en trevlig julafton. Jag ser fram emot den nästa år.
Har också hört att det har varit jul, vi firade inte så mycket. Hade ingen riktig stämning men ringde till några som hade desto mer. Bland annat till Carmen i Corrientes, det tog ett tag innan hon förstod vem det var men vi fick många lyckoönskningar.
Vi bestämde oss för att göra en egen julmiddag med det vi kunde hitta. Det blev köttbullar, höftat i Lundqvistarnas stil, smörslungade morötter, kokt potatis och griljerad, rökt presskinka. Till detta ett lättdrucket rödvin, en Austral-öl och en burk Dijonsenap.
Eftersom vi hade hela vandrarhemmet för oss själva satt vi länge och pratade, jämförde jultraditioner och pratade Sverige. Vi unnade oss också att låta disken stå till dagen efter. Jag gick till sängs tidigt efter lite tv-tittande, sådant har vi inte haft mycket av de senaste månaderna.
Tidigare på dagen hade vi parkerat oss framför datorerna för att prata med fosterlandet. Fick se både julgranen och julbordet på videolänk. Vad är det för sätt att resava? När man kan ringa hem med videosamtal nästan gratis. Har man verkligen rest bort då? Det känns så i alla fall. Du kan se och höra, genom ett nyckelhål. Det är som att titta genom en kikare, fast från fel håll. Stora avstånd ter sig större om man tillfälligt krymper dem.
Där vi åt middag hade de en meny med Pisco Sour och Peruansk Ceviche. Kände att jag längtar till det landet och den kulturen. Maten, dryckerna, ställena och personerna. Nu är det inte lång tid kvar och jag börjar bli lite otålig. Vill skynda mig på, känner mig lite vilsen i "äventyrar-backpackers-mecka-patagonien". Kanske är det för att det är jul, då vill man gärna känna igen sig.
Hoppas ni hade en trevlig julafton. Jag ser fram emot den nästa år.
Etiketter: Flum

8 Comments:
God fortsättning!
Annandag jul och inget regn för tredje dagen i följd, det känns fortfarande ovant! Vi har till och med lite vitt på marken och någon minusgrad.
Julen ja ... Här liksom i många familjer kretsar ju mycket kring traditioner, inte Kalle Anka för då sitter vi vanligen till bords, men en massa pynt inkl. min egen tomtearmé (Erik kan förklara) och julgran (i år riktigt snygg och egenhändigt huggen lagligt), dofter, levande ljus och den speciella maten, även om åtminstone jag äter betydligt mindre nu än förr. Gemenskapen icke att förglömma: barn, barnbarn, anförvanter och vänner. Julklapparna ändrar väl i mångt karaktär med åren från förväntningarna att få till glädjen att ge. Vi vill så gärna att de små barnen ska känna att det är jul på riktigt och vad händer - efter tionde paketet sitter dom där på golvet och leker med omslagspappret och snöret! Årets bästa klapp här var ett telefonsamtal från Sydamerika.
Om jularna efterhand tenderar att flyta ihop i minnet, tror jag att Din och Eriks jul 2008 kommer att dröja kvar länge, även för oss här hemma.
En fortsatt god tur i alla bemärkelser önskar vi er på färden norrut!
Gunilla hälsar.
Pappa Anders
Håller med Anders, bästa julklappen i år var telefonsamtalet från er i Chile. Gott att höra din röst, se dig , och kul att få skåda ditt stolta skägg.Julen-08 blir lätt att skilja från andra jular för er, och mycket i livet kommer att refereras till som före- eller efter den stora resan. Vi hade en trevlig jul, men ni var nog saknade!
Föresten, bland julklapparna till Thomas låg Chockdoktrinen. Så nu kan ni fortsätta diskutera- och vi hakar på!!
Och apropos fördomar, usch-läskigt hur dom bara finns där, när man minst tror sig ha några, så har dom smugit in,-och då är dom som farligast!Vi får akta oss hela livet, alla.../mamma Hanne
Gott nytt år! Basti och Erik!
Kom just inom dörren på julafton när Thomas hojtade: Morsan, skynda dig, Sebastian är i telefon - men det är över nätet så det blir inte så dyrt!
Det var lite svårt att "vänta in" pratet, men jag fick i alla fall se ditt bockskägg och spretiga muschare. Tycket du såg ut lite som jag föreställer mig Cervantes Don Quijote.
Jacob har gjort en insats och hjälpt mig hitta en lurig titel i DNs jultävling Illustrerade klassiker, så nu ska jag mejla in alla 24 titlarna. Skriver inte vilken titel det var, eftersom fler läser era bloggar.
Skulle ätit med Guido och Doris i dag annandagen, men Guido har haft feber några dagar och nu fått diagnosen lunginflammation. Nu satsar vi på den 18:e januari 2009.
Rimfrostvackert i Spånga, mer råkallt i stan. /Farmor U.
Liten bildkommentar:
Dvärgen med macheten gör mig förskräckt nyfiken - detta får Du bestämt berätta mer om vid ett senare tillfälle!
Efter noggrann analys av taxiskylten har jag kommit fram till att väskan måste innehålla heliumgas i stark koncentration, detta med tanke på att den lyckas hålla halva bilen och hela gubben svävande!
Pappa Anders
Hmmm, den där taxiskyltsfrågan....
Det var väl inte en ny vykortsfråga, som pappa kommer att vinna IGEN!!!!!!
Ni måste informera om dylika tävlingar innan folk börjar hysta in rätt svar i tid och otid!!!
Här har julen varit snäll och god som vanligt. Vi knaprar fortfarande på maten, lax sill skinka tunga rödkål. Härligt! Du är välkommen nästa år. Trotts att Jacob och Clemens var här vann jag frosseriet. Men lär väl inte göra det nästa jul om inte din magsäck krymt under detta halvår.
Såg på kartan att ni ska till Calafate. På GE har jag av okänd anledning ett lager med Greenpeace-länkar som bland annat visar skillnader mot förr (ni får skynda er innan dom smälter). Men det ser fascinerande ut ändå på GE. Det mesta verkar ligga i Chile och några "rinner" ner direkt i Stilla Havet! Snacka om kana - 2770 möh direkt ner i spat.
Parana, ge o ta en accent, beskrev du som flytande hav. Vad är då detta?/Pappa Thomas
Tittade lite mer systematiskt på länkarna till vänster på "kartan" och hittade Comodoro Rivadavia och fick en aha när jag zommade in berget. /Pappa Thomas
Kära äventyrare! Vi möter dom överallt. fundamentalisterna, dom hjärntvättade,och tror oss vara lite mer skyddade, men tyvärr är det oss själva vi möter. Man skäms och vill inte godkänna. Är det bara sådana som Mandela som klarar att besegra lusten till hat?
Lilla hoppet är ju fler klarsynta som ni, med öppna sinnen. Vi är så otroligt stolta över ER.
Gott Nytt År med värme och nakna bröst vid spisen.
guido o doris
Skicka en kommentar
<< Home