Presidentdebatt
Söndag ägde den stora debatten mellan de båda presidentkandidaterna Alan Garcia och Ollanta Humala rum i Arkeologimuséet i Lima.
Outsidern Ollanta har varit "instängd" i sitt hus hela veckan för att "studera", läsa på och öva inför debatten. Hans motståndare Alan Garcia, tidigare katastrofpresident 85-90, är långt mer rutinerad som politiker och ser också ut som en, överviktig, 50+ och ett politikeransikte, man kan läsa "korruption" bland rynkorna i pannan på honom.
Debatten inleds, eller snarare inleds inte, av att Ollanta inte är där, i tjugo minuter visar TV hur han stannar vid en bar för en macka och en flaska vatten, sedan stiger han ur bilen på andra sidan torget kl 19:59 och tränger sig genom en hop av APRA-anhängare och anländer 20:20, tjugo minuter för sent. Hora peruana som de säger här...
På sin talstol ställer han en peruansk flagga som han tvingas ta bort då talarstolen enligt reglerna skall vara fri från symboler.
- Vilken pajjas, säger Fernando.
Fem ämnen ska diskuteras, tre minuters tal, replik på två och sedan ytterligare en 60 sekunders replik. Alan inleder och använder hela tiden och avslutar med "tack" när röda lampan blinkar. Ollanta blir avbruten, inte bara mitt i en mening men mitt i upptakten till poängen eller så slutar han efter halva tiden. Om det är taktik eller om han inte kan bättre kan diskuteras men det fakutm att han inte är någon politiker i traditionell mening är inte nödvändigtvis en nackdel för honom. Han vill visa att han inte är en av dem, de som styrt landet hittils och att han åtminstone kommer göra det annorlunda.
Hur mycket förstod då jag av vad som sades, jo mycket mer än jag hade trott (stolt där, presidentdebatt på spanska...). Alan var lättare att följa, Ollanta kunde inte hålla sig till ämnet och hoppade runt och hade konstiga liknelser.
De flesta jag pratat med kommer rösta på Alan och hans APRA, inte för att det tror att han kommer göra det bra men mindre katastrofalt än Ollanta, de felsta vill inte ens rösta alls.
De tvingas välja mellan pest eller en okänd sjukdom "X" och då väljer de vad de haft tidigare, pesten Alan för han kommer troligtvis inte göra samma misstag som förra gången och i bästa fall bara hålla saker på den nivån de är på idag.
Nej, det är få som ser något ljus de närmaste fem åren...
35
days until Hemresa
823:19:05
Outsidern Ollanta har varit "instängd" i sitt hus hela veckan för att "studera", läsa på och öva inför debatten. Hans motståndare Alan Garcia, tidigare katastrofpresident 85-90, är långt mer rutinerad som politiker och ser också ut som en, överviktig, 50+ och ett politikeransikte, man kan läsa "korruption" bland rynkorna i pannan på honom.
Debatten inleds, eller snarare inleds inte, av att Ollanta inte är där, i tjugo minuter visar TV hur han stannar vid en bar för en macka och en flaska vatten, sedan stiger han ur bilen på andra sidan torget kl 19:59 och tränger sig genom en hop av APRA-anhängare och anländer 20:20, tjugo minuter för sent. Hora peruana som de säger här...
På sin talstol ställer han en peruansk flagga som han tvingas ta bort då talarstolen enligt reglerna skall vara fri från symboler.
- Vilken pajjas, säger Fernando.
Fem ämnen ska diskuteras, tre minuters tal, replik på två och sedan ytterligare en 60 sekunders replik. Alan inleder och använder hela tiden och avslutar med "tack" när röda lampan blinkar. Ollanta blir avbruten, inte bara mitt i en mening men mitt i upptakten till poängen eller så slutar han efter halva tiden. Om det är taktik eller om han inte kan bättre kan diskuteras men det fakutm att han inte är någon politiker i traditionell mening är inte nödvändigtvis en nackdel för honom. Han vill visa att han inte är en av dem, de som styrt landet hittils och att han åtminstone kommer göra det annorlunda.
Hur mycket förstod då jag av vad som sades, jo mycket mer än jag hade trott (stolt där, presidentdebatt på spanska...). Alan var lättare att följa, Ollanta kunde inte hålla sig till ämnet och hoppade runt och hade konstiga liknelser.
De flesta jag pratat med kommer rösta på Alan och hans APRA, inte för att det tror att han kommer göra det bra men mindre katastrofalt än Ollanta, de felsta vill inte ens rösta alls.
De tvingas välja mellan pest eller en okänd sjukdom "X" och då väljer de vad de haft tidigare, pesten Alan för han kommer troligtvis inte göra samma misstag som förra gången och i bästa fall bara hålla saker på den nivån de är på idag.
Nej, det är få som ser något ljus de närmaste fem åren...
days until Hemresa
823:19:05
posted by Tjutberg at 23:32
1 Comments:
Enligt Lars Palmgren så lär Ollantas far ha tagit avstånd från sonen, och vill aldrig se honom mer, när han ställer upp i presidentvalet. Fadern tyckte att det var under hans värdighet och oförlåtligt kryperi.
-Makt är något man TAR, inte ber om i val.
Bra att du lärt dig spanska.
Skicka en kommentar
<< Home